Sist jag skrev brann det i knogarna. Idag har de svalnat och jag känner mig mycket bättre till mods. Det har inte gått över av sig själv utan jag har pratat mycket med alla runt om mig och jag uppskattar verkligen att ni orkar lyssna. Jag blir även lite rörd av alla som skrivit och stöttat, tack. Till er som bara läste och tog in, till er som tänkte skriva något men som raderade allt och gick vidare i livet och till er som inte ens bryr er om hur jag mår - det gör inget, jag uppsakttar er också.
Hur som helst, efter några samtal fram och tillbaka med praktikplatsen, peppande ord från mamma och pappa och täningspass i skogen har jag nu fått det mesta uppklarnat. Jag känner mig inte sämst längre trots att maten jag lagar inte alltid blir som jag vill, kärleken är obesvarad, ansökan nekad och praktiken inställd. Näe jag är är starkare än så.
Något som verkligen fungerar för att få mig att må bra är att ta mig ut och lämna allt för en stund. Det kan vara ett träningspass med en podd i öronen, att få fotografera eller fly ut i skogen, och det var precis det sistnämnda jag gjorde denna gång. Inte själv dock utan tillsammans med Malin! Vi bestämde oss ganska spontant att göra en lite vandring, övernatta i tält och grilla korv. Allt detta fick vi till och det i Kynnefjälls skogar norr om Munkedal. Titta och njut:
Vandring i Kynnefjäll med Malin | Nikon D850 | Nikkor 50mm f/1.8